1. |
Ett med Intet
04:38
|
|||
Ett med tomheten
Ett med lidandet
Ett med ingenting
Ett med mig själv
Ett med avtryckaren
ett med nackskottet
Ett med blodet
Ett med jorden
|
||||
2. |
Missanpassad
02:41
|
|||
Mentala svidande sår
Djupare än graven
Tiden läker inte ett skit
Den förstör oss alla
Deprimerad & Utsliten
Uppskuren och skitig
Världen är ingenting
Att imponera på
Jag är missanpassad
Allt jag gör är fel
Jag är inte en av er
Melankoli
Finns i min ryggmärg
Jag är själsligt hemlös
Och fylld av hat
Vidriga människosvin
|
||||
3. |
Livets Slutspel
06:31
|
|||
Jag väljer att lida
Framför att driva runt i tomheten
Mellan sorgen...
...och ingenting
Lidande, bedrägeri, smuts och ångest
Allt som varit, ett kalhygge av minnen
Det är som om ingenting har hänt
Overklighetsförankrad i tomhetens famn
Det finns ingenting kvar att säga
Och det finns inget kvar att känna
Mina jävla sår kommer aldrig läka
Mina tankar, fastkedjade vid dina ord
Som skapat väldigt privata ärr
Ett konstverk av min förtvivlan
Den besegrades teater,
Världen är ett knivblad,
pressat mot min strupe
|
||||
4. |
||||
Likgiltigheten tog platsen
Där en gång hoppet bott
Och tilliten har brunnit ut
Jag har blivit min egna bödel
Allting som jag sa
Att jag inte skulle göra
Gjorde jag tillslut ändå
Fan...
Alla bekanta ansikten
Som omgett mig genom åren
Har blivit menlösa drönare
Vandrandes mellan tomma korridorer
Jag stryper undan alla jag känner
För att leva mitt liv i skuggan av potential
Det finns inget mänskligt kvar i mig
Jag har till synes avrättat mig själv
|
||||
5. |
Klarhet & Hemvist
03:26
|
|||
Modfälld i början av februaris frusna närvaro
Beger jag mig ut i den skog jag sedan barnsben vandrat uti
Slaviskt trevande efter en plats jag hoppas kan bana väg
För min anorektiska känsla för att någonstans tillhöra
Att åter växa, även om bara för en blott minut
Få tro mig vara en del av världsalltet
Och för en sekund inte isoleras av denna oändliga förundran
Jag vill nå klarhet och min hemvist
Bakom varje dags minneslund
Vilar skuggorna av vaga minnen
Bortom all form av tid och rum
Och tynger mitt hela sinne - Med förakt
|
||||
6. |
||||
Rör mig som vatten
Kryper igenom natten
Memorerade adresser
Glömmer aldrig ett ansikte
Tömmer kroppar på blod
Sen spaden ner i frusen jord
Dagen är kommen
- ni leker med eld
Snart sätter jag inte bara hela världen i brand
Ni kommer falla och det är brant
Fienden är överallt
Vi kommer aldrig dö
Jag sänker er en efter en ner i sjön
|
||||
7. |
Världsföraktaren
03:20
|
|||
Jag är så trött, så ändlöst trött på alla förbannade idioter Människor överhuvudtaget, det finns sannerligen inga Metaforer starka nog att tillfredställa de- Fantasier om undergång som rör sig kaotiskt i mina tankar Nej, det räcker inte längre med mediokra föreställningar Varje natt, i min drömlösa tillvaro suktar jag efter Att vi och vår planet löses upp och reduceras Till vår ursprungliga form av smuts, jord och bakterier En av de svarta hål i atmosfären runtom, Kommer skoningslöst att få bli vår globala urna Och jag väntar trofast på denna dag För jag kvävs av tanken av en morgondag
|
||||
8. |
||||
9. |
Tidens Hammare (Outro)
03:50
|
Syrgja Varmland County, Sweden
Jag väljer att lida, framför att driva runt i tomheten mellan sorgen och ingenting...
Värmländsk vemodig tonkonst.
Streaming and Download help
If you like Syrgja, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp